Defekter (D) och skönhetsfel (S) i vin

Åtgärd: Dekantera vinet.
 
Vinstensfällning (S)
Kan förekomma i alla viner som inte kylstabiliserats. När ett vin utsätts för kyla förenar sig vinets syra med det kalcium som naturligt finns i vin och det bildas ett sorts salt som kallas vinsten. Numera utsätts de flesta vinerna för en förbyggande kylstabilisering genom att man innan buteljering snabbt kyler ned vinet till omkring nollpunkten varvid vinstenen fälls ut och kan därefter lätt filtreras bort. Utseendemässigt påminner vinsten om små kristaller av krossat glas eller som socker — saltkorn. De glittrar ofta till på korkens undersida. Påverkar inte vinets smak.

Åtgärd: Dekantera vinet (eller låt vinstenen sjunka till botten i glaset)

 
Korksmak  (D)
Korkskadade viner har på senare år blivit ett stort och ofta förekommande problem.
Naturkork är infektionskänslig och redan vid tillverkningsprocessen kan bakterier och kemiska ämnen gå till angrepp. Korkdefekt kan uppstå av flera olika anledningar. En trolig orsak är att man klorbleker  korkarna. Klor reagerar med bindemedlet lignin och ger upphov till ämnet
2-4-6-trikloranisol (TCA) som får vinet att dofta: muggig gammal källare — fisklåda — simbassäng (klor) — mögel  och våt hund.
OBS -  det syns inte på korken att vinet kan vara defekt.
 
Åtgärd: Byt ut vinet. Luftning hjälper inte

Efterjäsning (D)
Vinet är lätt pärlande med en stickig surmjölksliknande doft.
Vinet har genomgått en efterjäsning efter tappningen på butelj. Troligtvis har vinet haft kvar lite jäst och restsocker och om vinet förvaras varmt startar en sekundärjäsning inne i buteljen. Koldioxiden blir kvar inne i buteljen.
 
Åtgärd: Byt ut vinet.
 
OBS Att vissa viner kan vara fräscht spritsiga utan att vara defekta, Champagne och vissa andra viner t.ex. Vino Verde-vinerna från norra Portugal är tillverkade med avsikt att sekundärjäsa vinet inne i buteljen.

 
Jästfällning (D)
Fällning av död jäst ser ut som en gråvit massa på buteljens botten.
Denna förekomst uppkommer ofta i samband med efterjäsning (se ovan) och vinet är också lätt kolsyrat med en oren och obehaglig doft och smak.
 
Åtgärd: Byt ut vinet.

 
Proteinfällning (D)
En slöjliknade fällning som ser ut som gråvita partiklar. Ligger som en slöja längs buteljkanten men rörs lätt upp och gör vinet grumligt. .Påverkar egentligen inte vinets doft eller färg men eftersom den slöjliknande fällningen är svår att avlägsna är det utseendemässigt tråkigt.
 
Åtgärd: Byt ut vinet om du inte lyckas att försiktigt dekantera det utan att slöjorna rörs upp.

 
Ättiksmak (D)
Ättiksyra är en lättflyktig syra med skarpt stickande doft. Ättika är ättikssyra rikligt utspädd med vatten. Den förkommer i låga naturliga halter i vin, men med hjälp av bakterier kan innhållet öka och göra vinet odrickbart. Ättikssyra kan bildas under vintillverkningen  men men normalt beror de flesta fall på att vinet behandlats fel av konsumenten. Vid alltför stor kontakt med syre utvecklas detta och får vinet att både smaka surt och dofta ättika eller vinäger. Kan orsakas av att korken torkat och släppt in luft. Uppstår också då ett vin stått öppnat under en längre tid. En bidragande faktor kan också vara att vinet förvarats för varmt.

I ett vin som utvecklat mycket ättikssyra finns risken för att processen går vidare och leder till det bildas etylacetat. Etylacetat har tydlig karaktär av Karlssons Klister, Salubrin eller lösningsmedel
 

Maderisering  (oxidation)  (D)
Om ett vitt vin utsätts för ljus och värme under en längre tid eller blivit övermoget blir det brunfärgat och får en bränd, stickande karaktär. Röda viner får en tunn tegelfärg och får en doft erinrande om gammal äppelskrutt.  Man säger också att vinet blivit överoxiderat.