Att blanda eller inte blanda, det är frågan. Den gamle källarmästaren på Mouton Rothschild, Raoul Blondin, hade en dröm om att en gång, bara en enda gång, få göra ett vin på ren cabernet sauvignon.
Det fick han inte, för slottets ägare Baron Philippe de Rothschild var övertygad om att vinet blir bättre om man blandar cabernet med merlot och lite franc och lite verdot. Men mot vädrets gudar kämpar även baroner förgäves. 1984 blev det total missväxt på merlot och då fick M Blondin äntligen göra sin cab. Tyvärr var 1984 ett kallt och regnigt år och resultatet blev därefter, baron Philippe fick vatten på sin kvarn och beviset var ovedersägligt, vinet var helt enkelt inte särskilt bra. Frågan kom aldrig upp igen.Däremot hade Blondins tanke fötts då han chockades lika svårt som resten av Bordeaux-noblessen av resultatet från "the 1976 tasting" då Kalifornien spöade Bordeaux i en vin-landskamp. Alla vinerna blindprovades och slottsherrarna i Bordeaux hade nog inte i sin vildaste fantasi tänkt att de amerikanska vinerna skulle ta hem pokalen. Men vad har det med denna text att göra? Jo! vinerna från USA var just endruvsviner, Chateau Montalena Cabernet Sauvignon. Och just cabernet var vinnarvinerna i 1976-tasting. Klart att vår källarmästare ville pröva själv också, konstigt vore det annars. Men nu är ju just Bordeaux ett druvblandat område, och ska så förbli. Alla stora viner därifrån är mer eller mindre blandade, med något undantag som bekräftar regeln, Pétrus t ex.
Vissa appellationer/områden/distrikt ska blanda olika druvor enligt lag, det har någon bestämt. Andra får inte blanda. Det ska bara vara den och den druvan i det och det vinet annars blir det Vin de Table av alltihopa. Om man ska blanda eller inte är kanske mindre viktigt men många av våra bästa viner består av en huvuddruva för att sedan få lite extra komplexitet smak av någon vänlig hjälpdruva. Petit verdot är det inte många som gör eget vin på men desto fler som inte vill tänka sig att den skulle tas bort. Trots sina 2% i blandningen så anses den vara fullvärdig familjemedlem i de flesta Bordeauxslott.
Bordeaux och Bourgogne är inte alltid överens om vinets grundläggande filosofier, och mycket riktigt så blandar man inte den prinsesslikt förnäma pinot noir med någon annan druva. Inte om du vill göra bra Bourgogne, enda druva du får blanda med där är gamay och då blir vinet en passetoutgrain, knappast en prisvinnare.
Traditionen att blanda druvor var att det helt enkelt växte just dessa druvor på denna plätt och konceptet "man tager vad man haver" gäller naturligtvis även i vinets värld. Roligt exempel är trendblandningen Shiraz/Viognier som spottas fram från flera olika länder just nu. Hur kommer man på den bisarra idén att blanda den manligt svett-peppriga syrah med den läckert parfymerade kvinnan viognier? Ja, en gång i tiden växte de tu sida vid sida i norra Rhône och gränsen var väl inte sådär knivskarp så det slank kanske med lite viognier när man ändå gjorde sin Côte-Rôtie, det är ju synd att kasta bort dem. Och så blev det tillåtet när man satte upp reglerna på 30-talet.
I Bourgogne sätter man inte ut någon druvsort på etiketten, det vet väl alla vad det är för druvor i vinet. I Alsace är det inte lika givet så där har man av hävd fått pryda etiketten med druvans namn så man inte gör fatala misstag och råkar få i sig gewurztraminer i stället för riesling. För att inte tala om nya världen där nästan alla sätter ut druvans namn. Varför? Ja, det är väl rätt bra att veta vad man dricker, och har man inte de komplicerade regelverk som t ex Italien och Frankrike byggt upp så kan man ju göra livet lite enklare oss stupida konsumenter.
Druvor som trivs ihop:
Valpolicella måste vara corvina, rondinella och molinara, sedan får man fylla på med lite annat också, och sak samma gäller för Amarone.
Tidigare (till 1996) hade Chianti liknande regler; högst 90% Sangiovese men även minst ett visst mått vita druvor! Idag blandar man gärna in Colorino och/eller cabernet.
I Bordeaux är det som sagt mycket ovanligt med en druvsort; Médoc och Graves = vänstra stranden = Cabernet + (Merlot). Saint Emilion och Pomerol etc = högra stranden = Merlot + (Cabernet).
Champagne är också ett klassiskt distrikt för blandade druvsorter, med hela arealen på 3 drygt 30 tusen ha uppdelad på en tredjedel vardera chardonnay, pinot noir och pinot meunier.
Men även i det soliga Kalifornien blandar man druvor även om man bara skriver ut en sort på etiketten, minst 85% måste då vara angiven druvsort.
